Nr 14 2 SÖNDAGEN EFTER TRETTONDAGEN 1859 (AFTONSÅNG)

Även Jesus och hans lärjungar blev bjudna till bröllop.

Joh. 2:2

Aposteln Johannes skriver i dagens evangelium, att Jesus och hans lärjungar blev kallade till bröllopet i Kanaan. Johannes har inte skrivit något om det paret, om det var ett kristet par. Men vi förmodar och tror att det var ett kristet par, för hedningarna har aldrig brukat kalla Jesus till bröllopet.

Vi tror dessutom, att detta par inte har börjat sitt äktenskap från fel ända, såsom nutida hedningar brukar göra. Men nu finns det blott en sak som ger oss anledning att tveka, om ett sådant äktenskap, som fördärvar det äkta parets kristendom, är av Gud. Då bäggedera är kristna och bäggedera har kallat Jesus till bröllopet, har man dock märkt och erfarit, att den naturliga kärleken vill förstöra deras kristendom, nämligen på det viset, att så snart en kristen flicka börjar älska människans son, befarar de kristna att det är något fel med hennes kristendom.

Somliga börjar frukta för de kristna och fly bort från deras sällskap. Andra undviker de kristnas sammankomster och blir osynliga. En del börjar älska sorglösa och blir därigenom sorglösa. Detta är inte att undra sig så mycket över, att döttrarna blir sorglösa och hedningar, då de börjar älska sorglösa. Men det har jag undrat mig över, att en kristen kan älska en hedning, som även hon själv anser för en hedning. Då är kärleken till köttet större än kärleken till personen. Vi vet dock, att kärleken till personen, det är: hjärtats kärlek, borde vara viktigast i äktenskapet. Men då har köttets kärlek blivit härskande, när man inte ser efter, hurudan den människan är av karaktären och hjärtat, som man måste leva hela livstiden med.

Hjärtats kärlek skulle inte fördärva kristendomen, där hjärtats kärlek är ren. Men köttets kärlek fördärvar kristendomen. Där är inte samvetet rent, var köttets kärlek är härskande. En sådan kärlek gör somliga flickor blyga. Och hedern tilltar i samma takt som köttets kärlek. Men då äktenskapet i sig är hederligt och av Gud förordnat och stiftat, så skulle det inte vara något skamligt där, som man skulle hemlighålla eller förneka. Luther har prövat, att äktenskapet är ett heligt förbund, då det sker enligt Guds vilja. Men kan ett sådant äktenskap, som fördärvar kristendomen, vara av Gud. Jag befarar att ett sådant äktenskap inte är av Gud, utan det är hordomsdjävulen som har gett upphov till ett sådant äktenskap. Och där har Jesus inte blivit kallad till bröllopet.

Kalla nu Jesus till bröllopet, alla par som har ingått eller framdeles skall ingå äktenskap, för annars går ni båda en olycka till mötes. Jag tror att Jesus kommer till bröllopet, då han blir bjuden, och han jagar bort äktenskapsdjävulen. Men Jesus kommer inte utan inbjudan till bröllopet. Och denne äktenskapets Ängel flyr snart bort, om du inte vakar över din tunga, må den gamla människan tycka vad han vill.

Vi borde ytterligare tala om dem som har kallat Jesus till bröllopet. Men vi skall först be, att alla par som ännu inte har kallat Jesus till bröllopet, började idag be, att Jesus måtte komma till bröllopet och att de som har kallat Jesus till bröllopet skulle även be, att Jesus stannade kvar hos dem under längre tid, intill dess, att den stora nattvarden firas. Hör du store Nattvardsvärd och det andliga Vinets Skaffare, de fattiga bröllopsgästernas bön. Fader vår o.s.v.

Med ledning av det heliga evangeliet skall vi denna stund betrakta, hur lyckliga de par är som får Jesus till bröllopsgäst.

Dessvärre finns det inte många par som hittills har kallat Jesus till bröllopet. De flesta par har kallat den onde till bröllopet, eftersom de har börjat sitt äktenskap med hordom men inte med hjärtats kärlek. De flesta har börjat sitt äktenskap liksom djuren, men inte som av Gud skapade människor. Sådana har inte alls kallat Jesus till bröllopet, utan de har kallat den onde till bröllopet. Därför finns det inte så många äkta par som är lyckliga i sitt äktenskap.

Fast nu somliga efteråt har märkt, att de har kallat fel man till bröllopet, men har blivit försonade då de började kalla Jesus till bröllopet. Men det finns inte många äkta par som hade kommit till en fullkomlig försoning. När hustrun vill (komma till försoning), så sätter sig mannen emot. I synnerhet sådana män som genom skenhelighet har lurat kristna flickor. De har spelat botfärdiga och gett dyrbara löften, men de har inte hållit vad de lovat, utan de har blivit djävlar och Satan och tyranner.

Och de kvinnor, som inte har trott de kristnas varningar, får nu ångra sig så länge de lever. Kanske har många mist sin tro därigenom och blivit olyckliga i tid och evighet. Jesus har flytt bort, och äktenskapsdjävulen har kommit emellan. Skyll inte på de kristna, ni olyckliga som har fått en djävul till make, utan skyll på er själva som har släppt tjusarormen in i ert hjärta och sköte. Och den fruktansvärda hordomsdjävulen som ni har haft i ert eget kött.

Och jag säger till alla som på detta vis ingår äktenskap, att Jesus inte har blivit kallad till bröllopet, då kristna flickor gifter sig med dem som kommer som tjusarormar och spelar botfärdiga och lovar att göra bättring då hordomsdjävulen tvingar dem att gifta sig. Och kristna flickor tror på sådana narrar och binder sig fast med sådana, och med uppsåt tar världens kors på sig. De får efteråt ångra sig över sin dumhet, kanske för evigt. Och inte har de kallat Jesus till bröllopet, då de gifte sig. Jesus flyr bort så snart hordomsanden träder in i hjärtat.

Vi måste nu börja skälla på sådana kristna som inte vakar bättre över sina hjärtan, fast de redan för länge sedan har avfallit från den rätta tron, innan de fastnar i hordomsdjävulens snara. Vi har nu i korthet visat för de kristna, hur olyckliga de blir som inte har kallat Jesus till bröllopet, då de gifte sig. De är sådana som går i munnen på tjusarormen och börjar sitt äktenskap som djur, men inte som människor.

Men jag tror att somliga par har kallat Jesus till bröllopet, fast även de är utan vin. Men om Maria tillber Jesus, så skall han laga det bästa vinet för det äkta paret just vid den tidpunkten då vinet har tagit slut. Ingen skall önska sig, att vinet aldrig skall ta slut, och att kärleken aldrig skall upphöra. Men då Jesus har kallats till bröllopet, så lagar han det bästa vinet för det fattiga brudparet, så att alla drinkare blir pratsamma då vinet stiger åt huvudet.

Vi vet med säkerhet, att alla de brudpar som har kallat Jesus till bröllopet, får vara någorlunda lyckliga i sitt äktenskap, även om ingen glädje är fullkomlig i detta förgängliga liv. Likväl, då de kristna inte kan låta bli att gifta sig, inte under Paulus tid, inte heller under dessa tider, så borde alla som ingår det ansvarsfulla äktenskapet först och främst kalla Jesus till bröllopet. Och när kärlekens vin tar slut, borde de be och beklaga, att det inte finns vin.

Kalla nu Jesus till bröllopet, alla ni som har ingått det ansvarsfulla äktenskapet, att han måtte laga det bästa vinet för er då vinet tar slut. Det är endast han som kan förvandla vattnet till vin, och kallheten till brinnande kärlek. Kom ihåg att denna naturliga och jordiska kärlek är bristfällig, om Jesus inte alltid är på bröllopet och lagar det bästa vinet. Och när döden till slut skiljer det äkta paret, så att den ena (maken) får gå före den andra till den stora nattvarden för att fira Lammets bröllop, så har inte den kvarblivande inte heller så lång tid kvar, förrän även han får träda in i Lammets bröllop, där alla kära makar, föräldrar och barn som här i nådatiden har kämpat den goda troskampen, får älska varandra med ren kärlek och njuta av det bästa vin som den store Brudgummen har sparat till sist.

Där har ni ert huvudmål, ni älskande. Detta är ärans dag, du Jesu brud, då livets krona läggs på ditt huvud. Då är himmelens drottning glad, liksom Maria som sade: "Min själ gläder sig i Gud, min Frälsare." Då häller man det nya vinet i nya läglar som aldrig förfaller. Det nya vinet hälls i stenkärl, som inte läcker. Och köksmästaren, som här smakar endast på det bästa vin som har kommit till av vattnet, får säga till Brudgummen: "Alla ger först gott vin, och då man blir berusad, ger man sämre vin. Du gömde undan det goda vinet ända fram till denna stund." Amen.

Kopia / Laestadiana 8 / Uleåborgs landsarkiv / Puhtaat Saarnat 1984 s. 144 /