Nr 61 21 SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET

Jesus sade till en man som inte kunde tro, att Jesus kan bota hans son: "Om du tror, ty allt är möjligt för dem som tror." Mark. 9: 23

Av dessa Frälsarens ord hör vi, att han fordrar tro av dem som vill bli hjälpta. Men det finns inte många som orkar tro, när nöden trycker dem. Nog kan alla tro när varken kroppen eller själen är i nöd. Men när nöden är för handen och förnuftet inte längre fattar varifrån hjälp kunde komma, då är det inte lätt att tro. Inte heller den mannen till vilken Jesus sade: "Om du tror, och så vidare," kunde längre tro, att hans son blir befriad från djävulens klor. Och han kände även själv att tron började svikta: "Herre, jag tror, hjälp min otro." Ofta får de bedrövade och botfärdiga känna och erfara att tro fattas dem, då de endast ser döden och helvetet framför sig, men inte ser någon utväg att komma upp därifrån. I denna nöd har många botfärdiga och bedrövade själar fallit i tvivel liksom Jesu lärjungar, som grät och jämrade sig och inte längre kunde tro, att Jesus kunde bli levande.

Nog är nådetjuvarnas tro fast som klippan, då de inte har någon nöd. Men Jesu lärjungar har intet hopp om himlen eller om världen, då de känner att Jesus dör i deras hjärtan. Då egenrättfärdighetens tjänare säger, att de inte har tro, så är det blott en aning om att de inte blir saliga i detta tillstånd, men de har ingen nöd i sin otro såsom Jesu lärjungar, utan de är nöjda i sin otro. Och det finns många otrons fångar i denna tid, vilka inte har någon sorg över Jesu död, och somliga känner inte ens att Jesus för länge sedan dött i deras hjärtan. Somliga förmodar att Jesus inte längre lever, men är dock nöjda med det döda tillståndet. Detta döda tillstånd, då Jesus ligger i den döda trons grav, är inte rätt otro, utan det är en andlig död, som snart blir en evig död. Om Jesu lärjungar inte blir bedrövade över Jesu död så skall Jesus inte stå upp.

Nu är Jesus död i många kristnas hjärtan. Nu borde alla Jesu lärjungar bli bedrövade. Ni borde gråta och jämra er, då ni känner och ser, att Jesus dör i era hjärtan. Ni har ingen tillflykt i världen då Jesus dör. Ni har inget hopp om himlen, då Jesus dör, utan ni måste börja gråta och jämra er så att rösten hörs i himlen, vilket rör den himmelske Faderns hjärta så att han förbarmar sig över er och väcker upp sin enfödde Son från de döda och ger honom åter levande åt er.

Vi har hoppet att den käre Föräldern hör de föräldralösa barnens hjärtgripande klagoröst, då de ropar med bedrövade hjärtan: Fader vår o.s.v.

Evangelium: Joh. 4: 46 - 54

Vi hörde, att konungens tjänare trodde , då han såg sin son bli räddad ur döden genom Jesu ord. Men av Jesu ord: "Om ni inte ser tecken och under så tror ni inte", hör vi även, att mannen inte skulle ha trott på Guds Son om inte detta under hade skett. Av denne konungens tjänare får nu alla otrons fångar ta ett uppbyggligt exempel och pröva sig själva härvid för det första i hans otro och för det andra i hans tro.

Det finns verkligen anledning att förebrå föräldrarna, att de inte tror på Guds Son förrän de ser något under ske, då de kommer och ber Jesus, att han skulle komma och hjälpa deras barn från den andliga och eviga döden. De orkar inte tro, att deras son blir frisk i denna värld, förrän de ser, att sonen rycks som en brand ur den andliga dödens bojor. När de bär sina sorglösa barn till Jesus med sina böner, orkar de inte tro, att den store livets och dödens Herre ännu förmår med sitt ord väcka de sorglösa barnen från den andliga dödens grav förrän de ser det stora undret ske.

Jag vet att de kristna föräldrarna som har det saliga hoppet, att de snart får se den store Korsbäraren och törnekrönte Konungen ansikte mot ansikte, önskar av hjärtat, att även deras barn skulle få gå från döden till livet, att även de skulle bli frälsta från den eviga döden, så att föräldrarna skulle få se sina barn sitta i Jesu famn och luta sina huvuden mot Jesu bröst. Därför bär föräldrarna sina barn till Jesus med sina böner med den tanken, att han skulle lägga sina händer på dem och välsigna dem. Men i denna tid orkar föräldrarna knappast tro att Jesus ännu kan med sitt ord väcka deras barn från den andliga döden. För denna otro förebrår Jesus er, ni föräldrar, och säger: "Om ni inte ser tecken och under så tror ni inte." Och då ni liknar konungens tjänare i otro, så var även lik honom i hans tro, då ni ser era barn bli frälsta från den eviga döden. Då ni ser, att den andliga frossan har lämnat era barn, så tro, att Guds Son har makten att med sitt ord frälsa era barn från den andliga och eviga döden. Om ni trodde detta, så skulle ni ha mera kraft att tala, undervisa och förmana era barn att ta vara på kristendomen. Hur lyckligt vore det inte för er, ni kära föräldrar, om ni kunde samla alla era barn i famnen och bära dem fram till Gud och säga: "Här är jag och barnen som du har gett mig." Hur lyckligt var det inte för föräldrarna då Jesus tog deras barn i famnen och välsignade dem! Ty det gläder föräldrarna att få se sina barn i den himmelske Förälderns famn.

Det är nästan omöjligt att tro, att Guds Son kan bota sådana barn som är helt döda i synden eller är så förhärdade, att de inte mera lyssnar till sina jordiska föräldrar utan far huvudstupa till helvetet. Men även konungens tjänare fattades tro. Och brist på tro torde finnas även hos andra föräldrar, så att de vill se under ske med deras barn, innan de kan tro, att Guds Son kan bota dem.

Be nu, alla föräldrar, att Herren skulle föröka er tro, då ni kommer till Jesus och ber, att han skulle bota era barn innan de dör för evigt, så att ni måtte få se era barn sitta i Skaparens famn och lutande sina huvuden mot Jesu bröst, ta emot välsignelsen av honom. Då kan ni med glädje och fröjd träda fram vid domen och säga: "Här är jag och barnen som du har gett mig." Amen.

Originalmanuskript / FKHS Aunos samling / Helsingfors Universitetsbibliotek /

KP 443 / P 1183 / B 303